BBC; Aprilhäxan av Majgull Axelsson

Så! I dag är det äntligen dags för mig och Frida att presentera våra tankar kring de böcker vi valt att läsa på temat: syskonskap. För er som har missat hela grejen med vår bloggbokcirkel kan ni läsa mer här. På måndag om en vecka presenterar vi böckerna för nästa tema. Du som har läst/håller på att läsa om syskonskap och har bloggat eller tänker blogga om det får gärna kommentera i något av våra kommentarsfält under veckan så sammanställer vi det och länkar i samband med nästa tema på måndag. Vill du bara skriva några rader om en av böckerna här så kan du göra det i kommentarsfältet likaväl.

Well, här kommer lite lösa tankar från mig om:
Aprilhäxan, skriven av Majgull Axelsson

Jag älskar Majgull Axelssons språkanvändning. Det där med att varje ny rad är som att veckla upp pappret på en ny karamell. Att det inte bara är historien som är viktig utan även sättet den berättas på. Aprilhäxan läste jag för första gången för ungefär 100 år sedan. Den är ruskigt bra. Och ruskig i flera bemärkelser. Den är på gränsen till vad jag klarar av i fråga om suggestivitet och psykologiska undertoner. Jag gillar dock hur hon blandar väldigt konkreta betraktelser från femtiotalets Sverige, om hur det var att vara fånge på en institution eller att föda ett annorlunda barn med det övernaturliga som att kunna förflytta sig till en annan varelses kropp eller funderingar på hur det är att vara fast i en svikande kropp med ett knivskarpt intellekt. Desirée är på sätt och vis bokens huvudperson men samtidigt handlar den lika mycket om hennes tre fostersystrar som om henne. Hon vet att de finns och kan följa dem på avstånd medan de inte vet något om henne. Hon är bitter och förvriden av att ha blivit övergiven av sin mamma som liten, inspärrad på institution medan tre andra flickor fått ta över hennes egentliga liv. Hon drivs av tankarna på rättvisa och hämnd. Men boken är inte bara ångest och onda tankar utan också en bok om samhörighet och syskonskap. Jag tycker verkligen du ska läsa den om du känner dig det minsta sugen!

 

Share on Facebook

I den härliga vårsolens glans

Åh, solen!

Eftersom jag jobbar som en tok i veckorna och flera helger nu så försöker jag passa på att vara riktigt ledig när jag väl är ledig. Den här helgen har min syster varit här med sina underbara ungar och man. Vi har loppisfyndat, kalasat, ätit god mat, busat och hängt. Jag känner hur det här vårvädret tinar upp hela mig och jag blir alldeles glad överallt. I dag gick vi en solskenspromenad, tittade på hur renoveringen går i vindsvåningen (vi öppnar nästa månad, gah!) och sedan hängde vi i trädgården. Sol, sol, sol! I love it! Grannpojken kom in och spelade fotboll med Edvard, bjöd in sig själv på första utelunchen för säsongen och livet kändes precis som det ska på våren. I stället för att tänka på en riktigt massiv jobbvecka som börjar i morgon så väljer jag att stanna i mitt vårrus i kväll.

Share on Facebook

8:e mars, låt oss sluta tjafsa nu!

Det är internationella kvinnodagen idag och den som tänker säga “grattis” kan knipa igen sin mun och i stället läsa detta. Jag publicerade det här inlägget för exakt ett år sedan och eftersom det tyvärr är minst lika aktuellt fortfarande återpublicerar jag det idag. Läs och begrunda…

Som ni säkert vet är det internationella kvinnodagen idag. Och jag är så himla trött på allt tjafs. Det har liksom blivit lite så här att vi bara upprepar oss, tycker ni inte det? Vi tjatar om att kvinnor har lägre löner, tar störst ansvar i hemmen, blir misshandlade, våldtagna och för att inte tala om alla dessa feminister som inte vill raka sina ben, som blir aggressiva och skriker för högt! Visst är de jobbiga? Hela grejen är ju jobbig och tar lite för mycket energi. Ska vi inte bara lägga ner det här? Sluta tjafsa och bara vara?

För lönerna i ärlighetens namn, vad spelar några ynka procent hit eller dit för roll? Det är ju bara pengar. 15 procent liksom. Och så får man ju tänka att kvinnor väljer lite annorlunda. De vill ju vara hemma lite mer med barnen och jobba med yrken där man tjänar mindre. På ett år blir det faktiskt bara 53.000 kronor som skiljer.

Och skulle kvinnorna välja lite manligare yrken och jobba exakt som männen så skiljer sig lönen bara med 6 procent! Och hallå, det är ju nästan ingenting! I verkligheten är det bara 22.000 kronor på ett år – i och för sig för exakt samma jobb men vadå?

Och så är det ju det här med att kvinnors löner ökar mer så skillnaderna minskar faktiskt. Från 16 procent 2004 till 15 procent idag. Snart är vi ju i kapp. Eller vänta nu. År 2004 var det 4.300 kr som skiljde. Nu är det 4.400 kr. Så i faktiska kronor och ören ökar tydligen skillnaderna då. Mellan kvinnor och män. För samma jobb. Det kommer ta hm, låt mig se, ungefär 50 år med dagens takts tills vi är i kapp. Men 50 år går ju ganska snabbt och i ärlighetens namn 1,5 miljoner kronor (som det handlar om under mitt resterande yrkesliv) är väl inget att bråka om?!

Okej, låt oss se om det finns fler quickfixes. Alltså männen, ni kan väl sluta misshandla och våldta så slipper vi den biten. Och de där feministerna som inte vill raka benen, blir aggressiva och skriker för högt är nog betydligt färre än de män som inte vill raka benen, blir aggressiva och skriker för högt. Så vi kan väl bara enas om att man får sköta sin kropp som man vill. Ja, låt oss sluta upprepa oss nu. Vi fixar detta och så slutar vi tjafsa sen. Släng hit hälften av er makt och lite av er lön så börjar vi om på nytt därifrån.

Javisst, jag är en av dessa feminister. Det är väl självklart och Nej, det betyder inte att jag tycker att kvinnor ska ha förtur, bli särbehandlade eller få högre lön för att de är kvinnor. Det handlar om att vi alla är människor och borde bli behandlade som det. Punkt.

Ps. Här lite mer fakta om skillnaderna

  • Kvinnors genomsnittslön är idag 4.400 kronor lägre än männens – 53.000 på ett år.
  • Den skillnaden har inte minskat utan snarare ökat under 2000-talet.
  • Med dagens takt kommer lönerna vara lika om femtio år…
  • …när jag är 65 år kommer skillnaden fortfarande vara över 2.000 i månaden…
  • …och totalt sett fram tills dess har genomsnittsmannen ha tjänat 1,5 miljoner mer…

Genonsmittslön för kvinnor och män

Share on Facebook

Vårfint på bloggen

All snö har smält bort, graderna kryper uppåt, krokusar och till och med solen tittar fram emellanåt. Visst räknar jag med bakslag med snö och kyla men det är svårt att förneka vårkänslorna utanför dörren just nu. Detta firar jag med att göra lite vårfint här på bloggen. En gladare bakgrund och ny header. Lite ljusare, lite mer vår.

Share on Facebook

Solsken och bättring

Utanför börjar det bli vår. Säger de i alla fall. Här inne känns det inte riktigt så. Det är ofantligt synd om mig den här veckan. Det började med att jag tillbringade hela söndagen på akuten efter att ha fått så fasligt ont. Det visade sig att jag lyckats hosta mig till en spricka i ett revben. De goda nyheterna är att det läker av sig självt. De dåliga nyheterna är att det tar 6-8 veckor och att det gör hiskeligt ont under tiden… Det är svårt att hosta och andas djupt. Eller ens att röra på sig. Jag har varit hemma hela veckan och bara vilat och tyckt synd om mig själv. Dock känns det som att det eventuellt kanske börjat bli lite bättre redan så jag bestämmer mig för det tror jag. Solsken och bättring, låt gå för det!

Share on Facebook

BBC, din bokcirkel på nätet

I dag har jag glädjen att presentera något riktigt spännande här på bloggen! Nämligen en bokcirkel! Jag och min gamla kompis Frida har pratat om detta ett tag. Hur kul det är att mötas över bloggränserna, att föra nya samtal, utbyta synpunkter och få växa med människor en kanske inte ens mött i verkliga livet. Och så landade vi i detta! BBC, Bloggbokcirkeln. Ett samtal kring litteratur där alla får vara med. Ett samtal som ska vara just ett samtal, ingen press och prestationsångest, alla deltar på det sätt de vill och du behöver inte ens ha en blogg! Jag vet att det är många som kommenterat längtande om min IRL bokklubb och hoppas innerligt att ni vill hänga på här! Gör det vetta, HÄNG PÅ!

Så här förklarar vi det hela:

För samtal och inspiration över blogg-gränserna. För att vi är många som läser och vill diskutera böcker. För att alla inte har tillgång till en irl-bokklubb. För att det finns en hunger och ett engagemang för böcker, språk och diskussion. I vår bokklubb får alla vara med. Vi startar nu och så här går det till:

Idag, den 10 februari
Första temat är Syskonskap. Vi har valt två böcker och kommer att läsa varsin:

Aprilhäxan av Majgull Axelsson - Nina
Mina döttrars systrar av Barbara Voors - Frida

Alla som vill vara med läser någon av de föreslagna böckerna och skriver en bloggpost om det under perioden 10/2-17/3. Länka sedan till den i en kommentar till något av våra inlägg.

Nästa omgångs tema är Resor. Har du förslag på böcker vi kan läsa? Tipsa i något av våra kommentarsfält!

10 mars
Frida och Nina presenterar sina tankar om böckerna och länkar samtidigt till de bloggar som deltar i bokcirkeln. Vill du vara med och inte har en blogg är du välkommen att dela med dig av dina tankar i något av våra kommentarsfält.

24 mars
Vi presenterar två böcker på temat ”Resor” och en ny omgång som pågår under perioden 24 mars – 5 maj startar!

 

Share on Facebook

Grötbullar

Förra veckan var både jag och Edvard alldeles skruttiga och snoriga. Och när jag blir sjuk blir jag ofta så där att jag längtar efter saker från barndomen och mysiga stunder. Jag tvingade således mannen att baka grötbullar till mig. Minns så väl när mamma bakade dessa på en eller annan söndagkväll och vi fick äta dem ljumma med smältande smör och en kopp te i köket efter det obligatoriska avsnittet av Cosby och bastubad. Finns det något godare än nybakat bröd med smältande smör? Jag är tveksam. Hur som helst. Grötbullarna görs på en bas av havregrynsgröt, bara det är ju skäl nog att testa. Så här gör du:

Grötbullar (c:a 25 st)
100 gram jäst
3/4 dl sirap
2,5 dl havregryn
5 dl vatten
salt
50 gram smör
5 dl mjölk
max 2 liter vetemjöl

Koka havregryn, vatten och salt till en gröt. Smula jästen i sirap och rör ut den i en skål. Rör ner 50 gram smör i gröten tills det smält. Fortsätt med mjölken och vänta tills blandningen är 37 grader och tillsätt då jästblandningen. Blanda i upp till 2 liter mjöl (degen ska vara lite kladdig).

Rulla till bollar med mjölade händer, lägg på bakplåtspapper på plåt, platta till ovansidan lite och nagga med gaffel. Täck med en ren handduk och låt jäsa i 40 minuter. Grädda i ugn 10 minuter, 225 grader.

 

Share on Facebook

Jag och katterna

I dag är det de här två håriga sötnosarna och jag i sängen hela dagen. Jag hostar som en tok och har framför allt lite problem med rösten. Eller ja, den håller inte helt enkelt till att undervisa med just nu. I går hade vi vår första kafékväll på jobbet. Så sjukt trevligt. Ungefär hundra gäster kom och fikade och njöt av sång, musik och teater. Jag är glad att jag pallade stå på benen över hela grejen för den hade jag inte velat missa! Men idag har jag knappt lämnat sängen. Så skönt att bara få sova när man inte är frisk. Slumra lite, vakna, klappa en katt eller två, sova en stund, gå upp och kissa, strosa ut i köket och äta en grape och sedan gå och lägga sig igen. Tyvärr är mannen borta på jobb över natten så förr eller senare måste jag masa mig upp och hämta Edvard på föris. Men först ska jag nog sova lite till.

Share on Facebook

Dagens bästa REA-tips!

Vill bara titta in här och säga att HALLÅ DET ÄR REA PÅ JUMPERFABRIKEN! Älskar när det händer! Jumperfabriken har så otroligt fina och sköna kläder i bra kvalitet. Tyvärr är det lite för dyrt för att jag ska råd att köpa allt jag vill (ja, eller ens en liten del av allt jag vill) men efter varje säsong rear de ut en massa fint. Och nu har de 50%. Skynda fynda!

Share on Facebook

Busenkel banoffee pie

   

Okej. Ny vecka, nya tag. Vi vabbade en ynklig Edvard hela förra veckan och nu är han äntligen tillbaka på föris. De var dock en väldigt decimerad skara där idag eftersom det börjat gå vattkoppor så vi får väl se hur länge lugnet varar. Jag hostar och snorar men har knappt hunnit registrera att jag också är sjuk. Det finns inte riktigt tid till sådant. Så jag får fokusera på de positiva sakerna i stället.

En röst från mycket länge sedan, plötsligt i telefonluren igen. Att värmen hemma fungerar som den ska igen. Att få lite tid, lite ro, lite inspiration. Att jag äntligen plockat fram akvarellfärgerna jag fick i födelsedagspresent och målat mig till sömns ett par kvällar. Att upptäcka en halv banoffee pie i kylen efter frukosten. Och där dröjer jag mig kvar ett par minuter. Har du ätit banoffee pie? Om inte så är det dags! Och om du gjort det så vet du att det är dags! Igår svängde jag och Stina ihop en på det allra enklaste sättet som går. Alldeles lagom avancerat en söndagkväll. Vi gjorde så här:

200 gram digestive kex som smulas i bunke. Dofta över kanel. Smält c:a 80 gram smör och blanda ihop till en smulig smet. Tryck ut i ugnsform. Baka i 10 min i ugn i 175 graders värme. Låt svalna. Köp en burk färdig dulce de leche eller karamelliserad kondenserad mjölk (på så sätt hoppar du alltså över steget där du kokar vanlig kondenserad mjölk i ett par timmar för att få kolan) och smeta ut på bottnen. Skiva över bananer. Vispa grädde och bre på. Toppa med riven mörk choklad och kanel. GOTT!

Share on Facebook