Glutenfria våfflor och vår

   

Ni vet väl om att det är våffeldagen idag va? Ni våfflar väl loss? Det bästa med våfflor är att de kan ätas som mat, fika och efterrätt beroende på vilket humör en är på. Jag tycker det är sjukt gott med dill, rödlök, gräddfil och örtsalt på en våffla. Men självklart funkar det lika bra med jordgubbssylt och grädde om jag vill ha något sött. Ja, ni vet. Det är ju bara fantasin som sätter gränser. Jag har tidigare bloggat om det bästa receptet på våfflor. De är dessutom glutenfria. Vill du ha dem laktosfria byter du ju helt enkelt ut smör och mjölk mot laktosfria varianter. Så passar dina våfflor till ännu fler=) Du hittar receptet till de BÄSTA VÅFFLORNA här. 

Share on Facebook

Kalashelgen

Den här helgen har varit idel kalas och party. I lördags hade Edvard barnkalas för alla sina föriskompisar. Då skulle vi servera pizza och glasståg hade han bestämt. Vi delade ut hemgjorda “pizzapengar” som barnen fick betala med när jag serverade pizzaslice och festis för glatta livet. Att slänga ihop ett glasståg var också väldigt lätt så det kändes som vi gjorde det så enkelt som möjligt för oss. Pluspoäng på det! Plötsligt hade vardagsrummet invaderats av superhjältar, pirater och en svamp. Barnen hade hittat utklädningslådan och var så galet söta!


I söndags kalasade vi med “släkten” som utgörs av en massa nära vänner och barn och fina typer som egentligen inte är släkt men dyker upp när det behövs, typ. Vi åt (glutenfria)våfflor och glasståg (Edvard hade bestämt igen), chokladbollar och star wars kaka. Efter fiskdamm och kalasbus bänkade vi barnen framför film med varsin popcornskål medan vi vuxna lagade middag och hängde.



En väldigt trevlig och lyckad helg men jag måste erkänna att jag fortfarande är något mör i både öron och skalle. Tänk att så små söta barn kan låta så mycket=) Nu är Edvard i alla fall ordentligt firad och fyraårsfylld. Tack alla som grattat och firat!

Share on Facebook

4!

För exakt fyra år sedan var jag mer utmattad än jag någonsin kunnat föreställa mig. Men jag hade också de två sötaste kilo bebis jag kunnat föreställa mig på magen. En alldeles egen liten plutt. Och vet ni vad? Han blev bara bättre och bättre. Och fortfarande. För varje dag älskar jag honom lite mer och lite mer. Undrar vart det kommer sluta? För en kan inte explodera av kärlek va?

Edvard, några timmar gammal på en riktigt sliten mamma.

Share on Facebook

Att plötsligt kunna andas igen

Känner ni att den är på gång nu, våren!? Det är som att allting plötsligt vaknar. Människor är gladare, piggare och solen hälsar på emellanåt. Visst kan vi räkna med dagar av snö och regn framöver men oavsett det så räknar jag att våren nu har kommit för att stanna.  Jag tror knappast jag är ensam om att älska våren. Men för mig som sjunker ner i det djupaste vintermörkret varje år är det lite som att vakna ur en mardröm när den kommer. Luft som går att andas, hopp om framtid!

Share on Facebook