En liten oas


Älskar senvåren/försommaren. Hela byn grönskar och doftar blommor. Solen och ljuset ger en massa extra energi. Något jag verkligen behöver just nu. Ja, jag erkänner. Jag jobbar lite FÖR mycket. Ingen nyhet direkt men nu börjar kroppen säga ifrån när den tycker jag har gjort mitt för dagen. Och då är det tufft att pressa i fyra-fem timmar ytterligare. Men, samtidigt är det årets roligaste veckor men premiärnerver och föreställningar och glada barn och fina avslutningar. Förra veckan var jag i Småland och gjorde musikal med 74 st niondeklassare dygnet runt. Så sjukt kul och bra det blev. Men jag fick också lite andrum från stressen i min barndoms trädgård. Finns få ställen som gör mig så avslappnad som den på sommaren. Tusen små fikaställen, gröna buskar, rosor, tusenskönor, hammock, grillningar, fåglar i varenda träd och full av människor jag älskar.


Share on Facebook

Det är vägen, som är mödan värd

Loppiskoppar

Egentligen skulle vi ha varit i vårt lilla fina torp i Småland i helgen men omständigheterna ville annorlunda. Så först i morgon bitti (söndag) åker vi norrut för att landa i Oskarshamn där jag ska jobba en hel vecka medan Edvard umgås med mormor, morfar och kusiner. Mys!

Hur som helst. Så här års rycker det verkligen i loppistarmen (jo, jag lovar att den finns) hos mig och jag vill bara åka runt på småvägar och fynda fina saker och träffa originella människor. Nu har jag ju dessutom ursäkten att jag måste fylla på med nya saker i butiken också… Så i morgon ska vi försöka komma iväg i tid och köra långsamt mot Oskarshamn. Förhoppningsvis hittar vi en massa roliga stopp på vägen! Älskar att bara åka i maklig takt och stanna där det passar. Åtminstone får det bli en glass eller två!

Share on Facebook

Chokladterrin med hallon och grädde

Efter ett drygt dygns migrän känns hela livet plötsligt bättre. Det är inte klokt vad påverkad jag blir av den där satans huvudvärken. Som tur är har det varit mycket bättre senaste månaden (sedan jag började göra migränyoga varje morgon!) och det är jag ytterst tacksam för. Höll på att bli tokig där ett tag när jag låg däckad varje dag och inte får ta någon medicin p.g.a. graviditeten. Men! Nu var det inte det jag skulle orda om. Tänkte nämligen påminna om ett av de enklaste och bästa dessertrecepten. Chokladterrin. Det bjöd vi på i fredags när vi hade finaste vännerna här på middag och översovning.

Chokladterrin (ganska många portioner)
250 gram mörk choklad (minst 70%)
3 dl vispgrädde
1/2 dl agavesirap (eller vanlig sirap eller honung)
25 gram smör

Gör så här:
Klä en långsmal form med bakplåtspapper. Hacka chokladen fint. Koka upp vispgrädde, sirap och smör. Dra av kastrullen från spisen och blanda ner chokladen. Rör tills chokladen har smält och smeten är slät. Häll i formen och sätt i kyl tills den har stelnat (minst 5-6 timmar). Skär i skivor och servera med grädde och färska hallon.

 

Share on Facebook

Dagens bästa den 13:e maj

Det var länge sedan jag skrev “dagens bästa” nu och det är inte bra. Det är ett så skönt sätt att avsluta dagen tycker jag. Att få sätta på pränt en riktigt lyckad dag eller påminna sig själv om att ingen dag är utan något gott. Eftersom idag känns som en bra dag väljer jag att sparka igång här.

Dagens bästa den 13:e maj
1.) Att få göra ännu en lyckad novellinläsning till förlaget
2.) Att gå omkring i butiken och pula med lite av varje och drömma om alla stordåd som ska utföras där
3.) Att mannen också hade en ovanligt bra dag och kom hem lyrisk över det
4.) Att få höra hur mycket en gammal bloggpost betytt för någon i en svår situation
5.) Alla lyckönskningar och hurrarop och hemliga sms som följde av att vi berättade om bebisen i magen
6.) Stinas goda citronkaka och förstås trevligt fikasällskap
7.) Att någon jag tycker mycket om kommer finnas bra mycket närmare i framtiden
8.) Att jag känt mig ganska glad nästan hela dagen

Share on Facebook

Nu upprepar vi succén

Jag vet att bloggen är trist just nu. Men jag har en bra ursäkt. Jag är trött! Hela tiden. Jag pallar bara inte mer än att jobba och planera livet. För livet kommer snart innebära stora förändringar igen. Vi kommer att utöka familjen med 33%, alltså en hel person till! Det är skitläskigt. Och jättekul. Vi har börjat sortera bebiskläder och prata om namn och planera vilken snutte bebisen ska få. Det senare är Edvards främsta fokus. Han ska nämligen få välja den har vi lovat. Strax efter sommaren ska den komma och vi är alldeles rusiga av lycka.

Share on Facebook