I Visbys gränder

I den här fina trapphusgaveln bor vi när vi är i Visby. Notera turturduvorna på skorstenen nedanför.

I dag har vi bara strosat omkring i Visby. Det är alltid lika mysigt. Trånga gränder, kullerstenar, gamla gavlar och så rosorna förstås. E har sprungit omkring som en liten tok och jag har shoppat en massa skoj. Dagen avslutades i hamnen med restaurang och slutligen glass (naturligtvis). Nu är jag mätt som en plätt och sitter och däser i soffan. Utanför gör det varma kvällsljuset världen fin och här inne sitter farmor och läser sagor. Allt är gott i den bästa av världar.

  

Share on Facebook

Vad är det för skillnad, Mats?

foppa
carro

Inlägget jag skrev härom dagen angående aftonbladets sportkrönikör Mats Wennerholm och hans mobbning av Carolina Klüft visade sig väcka många starka känslor. Inte minst på twitter där debatten varit intensiv.

Twittraren Mikael gjorde mig uppmärksam på att Wennerholm också följt Peter “Foppa” Forsbergs liknande kamp. Han var också bäst i världen, hyllades som hjälte och har gång på gång försökt komma tillbaka till toppen.

Heja heja säger jag. Jag beundrar människor som orkar kämpa på så fokuserat trots bakslag. Heja Foppa, Heja Klüft, Heja Kallur och alla andra som kämpar i motvind. Men! Det intressanta i sammanhanget är att Wennerholms artiklar om Foppa är bra, peppande och beundrande. Inga ord om att det är pinsamt att han försöker eller att det är dags att lägga av som när han skriver om Klüft. För att ni ska förstå vad jag menar har jag tagit fram några exempel på skillnaden. (Alla är hämtade ur Wennerholms krönikor):

När ett comeback-försök inte riktigt lyckas
Om Foppa 2009: ETT STORT STEG PÅ FORSBERGS VÄG TILLBAKA
Det var ingen sprakande, festfylld comeback med ett mål och fyra assist. Men jag tror ändå att det var ett stort steg för Peter Forsberg på vägen tillbaka till NHL. Foten höll. Nu behöver han bara matchtempo och tajmingen tillbaka. Sedan är han en världsspelare igen.

Om Carro 2011: DU ÄR SLUT, CARRO
Det känns som Carro redan lagt av. Och har hon inte redan gjort det borde hon inse det och sluta.

Om Carro 2012: LÄGG NER, CARRO
I dag avgörs om Carolina Klüft åker till OS eller inte. Med bara fem dagar kvar till OS-invigningen. Men Carro borde hoppat av för länge sedan.

Mats förväntningar
Om Foppa 2011: Jag tror att Foppa gör NHL-debut inom några veckor (…) Han är visserligen 37 år, men han är den typen av hockeyspelare som inte behöver någon längre startsträcka och där största tillgången sitter i ett fantastiskt spelhuvud och ett par känsliga handleder.

Om Carro 2011: Men är Carro en föredetting som kanske borde ha slutat efter sitt sista VM-guld och europarekord i sjukamp 2007? Slutat när hon stod på topp? I dag känns det som hon borde gjort det.

Mats förhoppningar
Om Foppa (2011): Därför hoppas jag verkligen att det håller den här gången. Han är värd det. Hockeyvärlden är värd det.

Om Carro (2012): Det är nästan pinsamt. Och att hon inte gett upp redan är en gåta.

Om vad som driver en idrottsman/kvinna:
Om Foppa: Det handlar inte om att tjäna pengar just nu, utan bara om att få möjligheten att spela. Och håller foten och kroppen blir det det en fortsättning även nästa säsong.
(…)
Han ville inte ge sig. Just det som alltid varit grunden till hans storhet. Drivet att vara bäst, drivet att alltid göra sitt yttersta och den där blinda kärleken till hockeyn.

Om Carro 2011: Men jag vet samtidigt att hon fortfarande har ett rekordkontrakt med amerikanska Reebok som ger henne två miljoner kronor om året (…) Det är mycket pengar att säga nej till i en friidrottsvärld som ständigt krymper.

Om Carro 2012: Jag vet inte om det är det nyskrivna kontraktet med sminkjätten Max Factor som driver henne att vara med i ännu ett OS och visa upp sin nya look, men det känns som en hopplös kamp.

Håll med om att det här är märkligt!? Jag frågar mig genast. Vari ligger skillnaden? Hur kommer det sig att Foppa inte anklagas för att bara vilja suga ut pengar ur sina sponsorer eller visa upp sin nya look? Har det månne något att göra med sexism och fördomar? Om Wennerholms lilla hatkampanj mot Carolina Klüft beror på det eller något annat personligt agg mot henne kan bara han själv svara på. Faktum kvarstår dock. Artiklarna om Foppa och Carolina skiljer sig markant åt trots att de för en liknande kamp. Det gör mig arg.

Share on Facebook

Hold your horses

De senaste fem åren har jag velat se russpremieringen på Lojsta hed men missat den med en dag hit eller dit. I dag tog jag mig äntligen dit. När vi lade oss i går regnade det som bara den. Jag tänkte lite missmodigt att det inte skulle bli någon premiering i år heller så gissa om jag blev glad när jag vaknade till solsken!? Vi åkte ut dit tidigt och fick se den samlade vildflocken när den bedömdes och flyttades till hösthagen. Och så söta de är!! Och alla söta föl!! Ja, jag som inte ens är särskilt hästintresserad ville genast stoppa ner ett eller två i fickan och ta med hem. Barnen var också lyckliga över alla hästar och fick klappa, rida och äta korv. Du kan läsa mer om de gotländska vildhästarna här.

   

Share on Facebook

Småkakor

Jag kan erkänna att jag inte är småkakornas största fan. Jag tycker de ofta blir alldeles för små, torra och ja, faktiskt lite tråkiga. Knepet för att få mig entusiastisk över småkakor är att trycka i en jäkla massa goda saker i dem. Gärna choklad, kola eller nötter. Och så ska de vara sega eller kladdiga. Självklart måste även degen vara så god att man vill tjuväta konstant under bakning. Annars är det inte värt det!

De här små godingarna trixade jag fram i förra veckan. De är alldeles glutenfria och faktiskt gi-vänliga, vilket är ovanligt hos goda småkakor. De är dessutom ganska lätta att få till, testa får du se!

Ninas småkakor (15 st)
2 dl mandelmjöl
1 dl kokosflingor
1 tsk fiberhusk
1 msk kakao
40 gram smör
1 ägg
1 msk agavesirap
2 msk osötat jordnötssmör
0,5 dl mandel
0,5 dl hasselnötter
50 gram choklad, mörk eller sockerfri

Mixa kokosflingorna och blanda med fiberhusk, kakao och mandelmjöl. Blanda i smör, ägg, jordnötssmör och agavesirap tills det blir en kladdig smet. (i ungefär samma stil som när man bakar chokladbollar) Grovhacka mandel, nötter och choklad. Rör ner i smeten. Forma till små runda bollar i handen och lägg på bakplåtspapper på plåt. Tryck ut dem lite så de ser ut som stora knappar. Grädda i ugn, 180 graders värme i c:a 8 min.

Share on Facebook

Vykort från en sommardag

I går kväll tog vi färjan till Gotland för en veckas riktig semester. Min syster med familj är också med och semestrar och det betyder massor av häng med favorittjejerna. Trots att vi alla somnade sent som attan igår satte vi klockor och masade oss upp hyfsat tidigt. Dagens utflykt blev till Fårö. På väg dit stannade vi och provianterade på Rute stenugnsbageri. På Fårö åt vi härlig lunch på crêperie Tati på Kutens bensin och fortsatte sedan till stranden. Det var E:s första besök på en riktig sandstrand och han blev överförtjust. Världens största sandlåda liksom. Alldeles sandiga överallt och med solömmande hud åkte vi hemåt. Självklart avslutades kvällen med glass i hamnen. Å, vad semester är fint!  (Klicka på bilderna om du vill se dem större)

   

Share on Facebook

Nektarinsalsa med citronrasp och fetaost

Det här är en somrig och uppfriskande salsa som passar bra som tillbehör till grillat eller annat. Jag älskar att blanda frukt i mat, det blir nästan alltid bra. Det här receptet räcker till fyra personer om det är ett av flera tillbehör.

Nektarinsalsa med citronrasp och fetaost
2 mogna nektariner
50-75 gram fetaost
en halv citron
några droppar olivolja
flingsalt och svartpeppar

Skär nektarinerna i mindre bitar, smula fetaosten över och blanda. Riv citronskal från knappt en halv citron och pressa i saften. Ringla över några droppar olivolja och krydda efter behag. Klart!

Share on Facebook

Dagens bästa den 26:e juli

Förutom att jag är lite trött på grund av sömnbrist mest hela tiden har jag det semestergött som aldrig förr. I dag har vi hängt i mina föräldrars trädgård igen, plaskat i plaskpoolen och umgåtts. Dessutom har vi hunnit med skogspromenad, svampplockning och lyxlunch. E och jag somnade klockan 17.30 och sov till 19, alltså till läggdags. Inte världens bästa idé kanske men väldigt mysigt. Under tiden rensade mannen i torpträdgården.

Dagens bästa den 26:e juli
1.) kantarellplockning
2.) feting-rekord på bloggen efter att Carolina Klüft skrivit om mitt förra inlägg på twitter. Dessutom fick jag en personlig hälsning vilket var kul.
3.) att vi hittade en stor buske vildhallon i skogen och kunde äta hallon med grädde till efterrätt i kväll
4.) att somna hopslingrad med E på madrass på golvet

Share on Facebook

Lägg ner, Mats. Du är slut.

Mats Wennerholm, du har varit sportkrönikör på Aftonbladet i ganska många år nu. Och jag vill i all välmening tala om för dig att det är dags att lägga ner pennan och göra något annat. Att sluta medan man är på topp är redan för sent för dig, men snälla sluta nu innan det blir värre. Du kanske fick något pris 2008, men det är fem år sedan och dit når du aldrig igen. Dags att lägga av innan det blir ännu mer pinsamt!

För Mats, i ärlighetens namn vet du nog också att det finns yngre, fräschare, friskare krafter som skriver betydligt bättre än du. Niva, Bank, Frändén, Laul, Wegerup… låt dem fortsätta.

När Lasse Anrell emellanåt lyckas låta mindre gubbig och bitter vet man att det är dags att putsa upp sitt CV. När Marcus Birro röstas fram som en mer populär sportkrönikör är det läge att sadla om. Det borde inte behövas fler varningsklockor.

Tycker du att det är märkligt att jag lägger mig i din karriär på det här viset? Tycker du min ton är onödigt hård? Det må vara hänt. Jag anser att du förtjänar varje ord. Nu ska jag komma till saken.

Din långa förföljelsekampanj mot Carolina Klüft är en gåta. I flera år har du sågat hennes längdhoppssatsning i stället för att hylla någon som sköter sitt jobb med bravur, som försöker göra det bästa av sina förutsättningar och som gissningsvis aldrig sagt ett ont ord om dig eller din karriär. Inför sista försöket att se om benet höll i finska Kuortane i söndags skrev du återigen samma gamla dravel:

Det är nästan pinsamt. Och att hon inte gett upp redan är en gåta. Jag vet inte om det är det nyskrivna kontraktet med sminkjätten Max Factor som driver henne att vara med i ännu ett OS och visa upp sin nya look, men det känns som en hopplös kamp.

Mats, jag vet inte om det är din lön från Aftonbladet som driver dig att fortsätta skriva samma gamla artiklar men att tro att det kommer komma något smart och intressant från dig känns som en hopplös kamp.

Carolina Klüft är inte allmän egendom. Vem är du att säga vad andra människor ska göra med sina liv, vad deras ambitioner och mål i livet ska vara? Vem är du att tycka något om vad andra ska satsa på eller när det är dags att pensionera sig?

Tänk dig samma attityd mot andra yngre idrottare som tex inte blivit bättre än femma i ett mästerskap. Då skulle hela nästan friidrottslandslaget få lägga ner. Liksom de flesta landslag. Det är respektlöst, oprofessionellt och pinsamt. Vet hut, Mats Wennerholm! Du borde skämmas.

Det är möjligt att någon kommer minnas din journalistik när karriären är över. Men för de flesta som verkligen läst det du skrivit kommer din långa, märkliga och omotiverade mobbingkampanj mot en av Sveriges bästa idrottare någonsin vara allt man minns.

Share on Facebook

Dagens bästa den 24:e juli

Jag hoppas att ni alla har haft en lika underbar sommardag som jag har idag. Jag och E har hängt hos hans mormor och morfar hela dagen och njutit av deras härliga trädgård. Han plaskar i poolen, jag lagar god mat och umgås. Dessutom har de senaste dagarna varit fulla av överraskningsvisiter, ovanligt mycket sol och trevliga sms. Idel solsken helt enkelt.

Dagens bästa den 24:e juli
1.) att jag hittade min borttappade snordyra kamera
2.) att jag fick kramas med mina favorittjejer alldeles oväntat
3.) lyckade köksexperiment
4.) hela plask-eftermiddagen i skuggan

Share on Facebook

God natt

Klockan är mitt i natten och jag sitter i mitt lilla torp i skogen och skriver. Eftersom det inte finns internet och knappt någon mobiltäckning får vi se om det går att blogga eller inte. I dag har vi rest från skärgården via Trosa och Nyköping till Vimmerby och Småland. Alldeles galet roligt var att vi av en slump plockade med oss vänner till torpet över natten. Vänner som jag inte träffat på flera år. Men mer om det i morgon. Nu är det dags att säga god natt. God natt!

Share on Facebook